Jag försöker mitt bästa. Gör allt jag kan för att hålla balansen men det minsta lilla kan få mig att darra av frustration. Försöker att inte tappa kontrollen över livet igen men det har visat sig vara svårare än vad jag trodde. För jag ska må bra. Jag borde må bra. Varför mår jag inte bra? Jag bor i en lägenhet, jag har min katt här, mina grannar är gulliga. Nästan varje kväll kommer det en eller flera igelkottar fram för att dricka vatten och äta kattmat som jag och grannarna ställer ut, dessutom så verkar en igelkott bo under min altan. Jag har bra kontakt med min familj och mina vänner, jag har träffat nån som jag tycker väldigt mycket om, och imorgon börjar min sysselsättning. Om man ser på allting så verkar det inte som att jag har nånting att må dåligt över, ingen direkt anledning. Det behövs inte dock. Man kan ha oförklarad, konstant ångest och vara trött på allting trots att det inte händer nåt. Jag vet att man kan. Jag avskyr hur jag kommer tillbaka till samma mönster varje år. Jag är rädd.
Nu ska jag vila lite, sen ska jag bädda soffan och duscha.
Ikväll får jag besök igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar