tisdag 31 januari 2017

235

Jag har nog aldrig riktigt vetat vem jag egentligen är, och för att vara helt ärlig så är jag fortfarande väldigt osäker. Men jag vill ändå få det här sagt.
Ända sen jag var liten har jag avskytt mitt namn, min kropp, mig själv. För att jag kände att inget av det som jag fick tilldelat vid födseln passade mig, allt var fel fel fel.
Det fanns en period i mitt liv då jag försökte vara den som andra förväntade sig att jag skulle vara. Jag försökte passa in, med smink och behåar, med klänningar och hår ner till armbågarna. Men det var aldrig jag. Jag ville aldrig vara en tjej. När jag klippte håret och struntade i klänningar, blev jag på nåt sätt lite lyckligare. Men. Jag är fortfarande osäker. För ibland känner jag mig inte helt som en kille heller, jag vet bara att jag inte känner mig som en tjej. Och det har jag aldrig gjort. Får jag frågan om vilket kön jag identifierar mig med vet jag aldrig svaret. Finns "annat" som ett alternativ så är det det jag väljer. Jag vill inte behöva identifiera mig med nånting. Varför ska mina kläder och mitt hår definera vem jag är? Låt mig färga håret rosa samtidigt som jag använder en binder för att få en plattare bröstkorg. Sånt ska inte få definera mig som person.
Jag är jag, jag är Luu, och låt mig räkna ut resten med tiden.

Det här var en ganska stor röra, så jag vill avsluta det med dikten “Not” av Erin Hanson.

"You are not your age,
Nor the size of clothes you wear,
You are not a weight,
Or the colour of your hair.
You are not your name,
Or the dimples in your cheeks,
You are all the books you read,
And all the words you speak,
You are your croaky morning voice,
And the smiles you try to hide,
You’re the sweetness in your laughter,
And every tear you’ve cried,
You’re the songs you sing so loudly,
When you know you’re all alone,
You’re the places that you’ve been to,
And the one that you call home,
You’re the things that you believe in,
And the people that you love,
You’re the photos in your bedroom,
And the future you dream of,
You’re made of so much beauty,
But it seems that you forgot,
When you decided that you were defined,
By all the things you’re not."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar