Blandade lite piller (inget jag rekommenderar) och med ångest lyckades jag åka till tandläkaren. Drog ut tanden och min protes ska fixas/ska få en ny. Men det kommer ta lång tid. Grät där och gråter nu också. Efter tandläkaren åkte vi bil ett tag. Så ja, jag klarade det. Jag sprang inte därifrån. Men vad gör det, om jag nu i veckor inte kommer våga träffa och prata med folk, förutom min familj.
Mår så jävla dåligt på grund av detta.
Ska kolla på film hela kvällen/natten och tycka synd om mig själv. Fy, så patetiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar