onsdag 1 november 2017

301

Terapeuten var tvungen att avboka tiden. Och jag har bestämt mig. Antingen låter jag det förstöra mig eller så kan jag förstöra det, iallafall försöka. Så nu är det bestämt, och jag väntar på en personal som ska följa med mig till akutpsyk. Jag skakar och är rädd, har ingen aning om vad som kommer hända nu. Men jag ska försöka vara ärlig, försöka ta emot hjälpen och släppa den där jävla stoltheten.
Jag kan bara inte låta det där mörkret sluka mig helt och hållet.
Fan, fan, fan, jag vill inte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar