fredag 23 december 2016

224

Om vi jämför med hur det var för mer eller mindre ett år sen, så har jag gjort framsteg. Jag äter, tar mina mediciner, rör på mig (mindre än vad jag kanske egentligen borde men det är nånting). Vissa ritualer och tvång har jag kvar, men de har minskat något otroligt. Nånting som jag inte trodde var möjligt. Och jag måste vara ärlig och säga att jag mår okej (trots ångesten och sömnproblem). Jag vet inte om det kommer att bli sämre igen och jag hamnar på ruta ett, eller om det här är början på nånting bättre. Förra året var jag ledsen, arg och bitter. Idag känns allt okej. Och det är okej.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar