Så mycket jag borde göra. Städa, duscha, ringa terapeuten. Jag ska.
Tände den där förbannade doftljuset ikväll, satt på golvet och undrade varför det är så lätt och skönt att förstöra sig själv. Det finns saker jag borde berätta för terapeuten, eller psykologen, men jag är rädd för hur det kommer att sluta. Kanske nånstans vet jag vad jag egentligen håller på med. Kanske inte. Men jag vill inte vakna mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar