Jag har inte så mycket att skriva. Egentligen. Jag mår okej. Livet rullar på. Det är när jag är i de djupaste svackorna som inspirationen är som störst. När jag käkade piller efter piller för att dämpa smärtan, då hade jag alltid något att skriva om. Det var jobbiga möten, strul med psyk hela tiden. Jag har lämnat det bakom mig. Kanske för gott nu, jag vet inte. Kanske inte, kanske hamnar jag där igen. Vem vet.
Jag beställer skit jag egentligen inte behöver bara för att ha nånting att vänta på, ha nånting att göra. Just nu händer det verkligen inte mycket, och till och med de extra pillerna har jag försökt att inte ta. Det händer mycket i huvudet och kroppen, men livet är ganska tråkigt just nu. Och så kommer det nog vara hela sommaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar