onsdag 27 april 2016

146

Ungefär 10mg men ångesten försvinner inte. Jag vill slippa. När är det min tur? När kommer min tid? Min tid att bli frisk, att få känna glädje och slippa kliande sår? Börjar bli otålig, för räddningen kommer aldrig. Jag väntar på en ängels beröring, den som kommer fria mig från allt det onda, allt det sjuka och onormala som pågår inuti mig. Rädda mig någon, snälla.

Dags att svälja lite till och sen försöka somna.

2 kommentarer: