Det är inte rätt och om jag fortsätter såhär så kommer det att eskalera och jag kommer att hamna tillbaka där jag var för ett år sen. Men det är ångesten som får mig att göra dumma saker. Går runt och är rädd för vad jag ser för jag har svårt att skilja på verkligt och overkligt. Tröstar mig med saker jag inte behöver och spenderar alldeles för mycket pengar (och dum som jag är så slänger jag alltid kvitton och river bort prislappar så fort jag kommer hem, så kan inte ens återlämna nånting).
Bacillskräcken gör sig påmind mer och mer varje dag och jag är bara så jävla trött på allting. Det finns saker jag tänker på som jag inte ens kan berätta för någon, och allt gör ont.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar